Vad har hänt?

Jag spinner vidare om ålder. Jag är osäker på när dessa plus börjar. Är man ett minus innan dess? 10-, 20-, 30- och sedan PANG 40+ . I kriminella sammanhang blir man -”årig”. 17-åringen, 25-åringen eller 38-åringen har gjort diverse otrevliga saker o s v. Var kommer dessa indelningar ifrån?

Huden ändras. Hudkostymen blir liksom litet för stor. Första gången jag själv blev riktigt medveten om det var en kväll, när jag låg och läste och av en händelse kom att titta på min arm. Herregud, hur ser jag ut! Vad är detta! När hände det! Jag har fortfarande inte vant mig och försöker ignorera mina armar. Kikar bara till då och då och konstaterar att alla konstiga veck och rynkor är kvar. Ansiktet, med sina skratt-, gråt- och rökrynkor härsan och tvärsan, visar också att man har levt. Jag har förmånen att ha min mamma kvar i livet. Hon är 92 år gammal och jag kan tycka att hon är så söt. Jag tycker det finns en skönhet, ett lugn och en rofylldhet i ett äldre ansikte.  Många minns säkert en gammal slagdänga om ”vart tar alla vackra flickor vägen och var kommer alla fula kärringar ifrån”. Hur kan det komma sig att den fortfarande är aktuell? Är det bara ”kärringarna” som åldras. Värderas vi bara efter antalet rynkor? Intellektet. Hur är det med det? Blir man ”dum i huvudet” för att man är gammal?  När är man gammal? I vårt land tycks 50-55 år vara slutstationen för ens förmåga . Ingen vill anställa någon med så ”hög” ålder och det går tydligen inte heller att utföra ett vettigt jobb längre. Men tittar man sig omkring i världen, så befinner sig de flesta ledande män och kvinnor i just denna ålder eller är kanske ännu äldre. En toppålder enligt min mening. Här kastar man bort erfarenhet och visdom.  Hur blev det så?  Är det journalister och media som förmedlar detta negativa? Jag kommer att följa upp dessa tankegångar i senare inlägg. Så ……. häng med!